Åter kommer det som en nyhet, en påminnelse om det vi redan vet – vi måste göra något åt vår miljö om vi som människor ska överleva här på vår jord. Idag tisdag, 9/10, har vi tagit in, resonerat och tänkt på bland annat två rapporter från media under måndagen – IPCC:s rapport om miljön och de två Nobelpristagare som presenterades med kopplingar till miljön.
Vovve, villa och Volvo – familjen tar vi med oss i framtiden. Vi tillsammans med barnen åker bil och här blir det motsägelsefullt, fossilt drivna bilar är ett problem i framtiden, den framtid våra barn ska leva i. Vi måste rena våra gemensamma transporter.
IPCC som är FN:s klimatpanel signalerar i sin rapport att det är mer bråttom nu än vi tänkt oss om vi ska hålla oss till 1,5 graders global uppvärmning fram till 2030. Det måste ske stora förändringar inom kort, de närmaste 10–20 åren. Till exempel bör koldioxidutsläppen minskas med 45 procent till 2030. EU:s mål är 40 procent till år 2030.
På måndagen 8/10, tillkännagavs amerikanerna William D Nordhaus och Paul M Romer som pristagare till Nobels ekonomipris. De två har utvecklat metoder för att besvara några av vår tids mest avgörande och utmanande frågor om hur vi skapar långsiktig tillväxt och globalt välstånd. Förhoppningsvis ska de kunna vägleda oss när det gäller att hantera naturens begränsade resurser som ju sätter ramarna för ekonomisk tillväxt. Inte de bästa enligt kritiker, (Dagens ETC 10/10), men det skapar en nyttig debatt. Johan Ehrenberg, ETC, brukar skoja till det lite i sina föreläsningar om miljö angående en norsk professor som räknat ut att ekonomiskt är det inte lönsamt att rädda jorden, men att det ändå skulle kunna vara en bra idé.
Så vad gör vi då? Elbilar är dyra och har kort körsträcka på batteri. Hybridbilar, njae, finns ju redan rapporter om att dylika kan förbjudas att köra i vissa städer, (Vi Bilägare 23/3 2018). Tekniskt idag finns Tesla X som löser problemet med räckvidden, prislapp börjar på strax under miljonen och vidare uppåt, inget för exempelvis ensamstående undersköterskan. Helt på individnivå är det svårt att svara på signaler från bland annat IPCC och de ovan nämnda nobelpristagarna i ekonomi. Om vi inte löser det helt på individnivå återstår att höja frågan till högre nivå, och för oss här i Sverige blir det de politiska partierna som måste ta in det på en högprioriterad nivå, tvärpolitiskt! Och dessa måste jobba med dialog globalt, såsom EU och FN. Naturligtvis finns många andra problemområden att diskutera inom politiken men om vi inte fixar miljön kan Johan Ehrenbergs skojande om den norske professorn bli verklighet.
Från klimatförnekare hörs olika argument, problem med batteriframställning, elen räcker inte och så vidare, (Svd 5/10). Och visst, problem finns men vi kan tänka om och tänka nytt – exempelvis PreemRaff, Sveriges största raffinaderi där den totala energiförbrukningen är 6414 GWh per år, (Preemraff miljörapport för 2015). Det räcker till 2,1 miljoner elbilar som kör 1500-2000 mil per år. Visserligen framställer PreemRaff en stor del egen el från olja men tänk solceller när vi bygger nytt och bygger om i Sverige så är vi en bra bit på väg. Elbils- och solcells-bidrag via staten, jatack gärna! Förslagsvis mer billig alternativt gratis kollektivtrafik, underlätta elbilsinköp, titta över hur vi lever med transporter. Politiskt tryck åt alla håll, börja lokalt och jobba uppåt! I årets valrörelse kom många andra viktiga frågor långt upp, nästa sätter vi miljön överst och vi börjar den valrörelsen nu! Tekniken finns, finns viljan?